Alltså jag har suttit och funderat hur mkt som helst, jag skaffade barn med en som jag trodde seriöst vela ha barn, visst han kanske "vill" ha dom , men inte ta ansvar för dom, Trodde jag kunde lita på min magkänsla att han skulle finnas och ställa upp iaf för barnen VAD som än hände, Och han va så gullig mot mig iaf när jag vänta Andrea, eller ja, dom första tre månaderna , sen kom förlossningen då var de kul igen, i kanske 1-2 månader. sen när jag blev gravid igen va de samma visa " Jag vill ha de , kanske lite för tätt men vill inte göra abort heller" Men innerst inne satt han och betvivla att Bentley ens va hans. Han följa med på alla dom "roliga" "fräna" sakerna som ul och förlossning m.m .. Men mer än så va de inte. När jag behövde hjälp som mest fanns han inte där.. Jag och Björn bråkade på midsommarafton för jag trodde han vela vara med oss, men han sa att ha njobbade, sen under dagen fick jag reda på att han vela vara ute och dricka ist. Där satt jag, höggravid och kunde få vilken dag som helst och "pappan" i fråga var ute och söp. (Dock inte första gången) Och vem har vela haft sin "pojkvän" med sig på förlossningen full ? Jag tror inte ens jag har släppt in honom om så var fallet, iaf. vi blev inte sams under kvällen och dagen efter kom värkarna, (fast jag fattade inte de) men iaf, klockan 12 började dom, klockan 19-20 åkte jag in till förlossning, då va jag öppen 5 cm, när jag var öppen 6 cm fick jag väl lov att ringa fastän de va han som ljög för mig och sket i oss va det endå jag som fick lov att ringa och be om ursäkt och säga att de va dags.. och vad händer då? Han kommer till förlossningen och är sur! För att jag inte hört av mig, och för att vi var osams dagen innan, han satt och drog elaka skämt m.m och sa att de va nog inte så farligt att föda barn ,att jag inte fick "vara så känslig."

Sen när allting väl va klart, så vela han inte ens klippa navelsträngen, fast han gjorde de tills slut ändå. (Måste få tillägga att under hela den här tiden visste jag inte ens att han misstrodde han va pappan) Sen låg vi och vänta hur länge som helst på att vi skulle väga och mäta men de tog jätte lång tid och jag blödde jätte mkt så dom blev lite oroliga där ett tag, men efter ett par timmar åkte björn hem, för han va trött och tyckte inte om sjukhus!
Visst, jag älskar verkligen sjukhus( INTE ) men inte kan jag bara resa mig och gå eller, Sen så va han kanske under hela våran bb tid 4 dygn blev de nästan, på sjukhuset tillsammans med oss kanske 4-5 timmar sammanlagt, han var inte ens hemma och tog hand om andrea, då hade det väl vart förståeligt, det enda han gjorde va att vara i borlänge och söp och åkte bil. Där låg jag, på ett rum med 4 pers till och dom hade sina killar där från morgon till kväll och dom var så gulliga så. Och jag låg där och undra va fan de va för fel på oss, varför Björn inte vela vara med oss!
BRA START!
Aja, i vilket fall kom vi hem till slut, då tar Björn ut sina tio Föräldra dagar och ringer och säger till mig att han är "sjuk" så han kan inte vara med oss! under första bentley´s levnads veckor såg han björn kanske allt som allt 1 dygn! Eventuellt, Det roliga i det hela va att björn var inte sjuk, utan ännu en gång ute och söp!
Han valde bort sin egen son för att supa, jag satt där, med en dotter på 1 år som inte kunde gå, efter en förlossning med en liten kille som va ledsen konstant. och jag hade inte ngn pappa till barnen som hjälpte mig.
Sen kom det fram ngn vecka efter han kom , att han misstrodde att han va pappan, för jag var en jävla hora och allt va de va.

Och då sa jag ärligt som de va, hade jag kunnat hade jag så gärna haft en annan pappa till mina barn! Men tyvärr så är det inte så, Seriöst, han är varken rik eller har ngt speciellt, Varför skulle jag försöka lura honom ? :S
Haha jaja men sen gick han och tatuera in Bentley+s "eventuella namn Eliam " som itne ens var bestämt! Jag ringde han flera gånger innan han tatuera sig och sa att jag inte var säker!
Men han valde att göra de endå! ( Haha jääävligt lyckat nu! =)
Men iaf! Björn valde att tatuera in ett namn som inte ens våran son har till ett barn han inte trodde var hans? Verkar de logiskt?
Nej det tycker inte jag heller.. =) Men nu vet alla sanningen, för får man lyssna på Björn så ändra jag namn för att jävlas, men vi säger att ändå OM jag gjorde de (vilket inte är fallet , har vittnen =)) Så vem i helvete tatuerar in ett barns namn man inte tror att är sitt egna ?

Jag är inte världens bästa människa! det vet jag, men jag tål inte massa lögner och skitsnack. Speciellt inte i från människan jag borde kunna lita mest på, som jag i själva verket litar minst på !

Nej usch ÄNTLIGEN har jag fått ur mig de här.
Så vill ni snacka! Så snacka på, Vi har som sagt gjort test som bevisar att björn ÄR pappan, Så visst, snacka på.. nu vet alla sanningen , Men det finns mktmkt mer, Men jag tänker inte slösa mer tid på ettcp som skiter i SINA barn!
Jag klarar mig utan dig Björn, och nu tänker jag gå vidare!

Så jävla ledsen sårad och besviken bara.. Den jag älskat mest har sårat mig mer än ngn annan också..
Ljugit om mig, snackat skit om mig. Vart elak mot mig, vart otrogen, skitit i barnen. Tror nog inte du kan göra mer sårande saker.

Jag hade önskat att du inte betytt något alls, det enda jag är glad över efter ditt beteende är våra barn , annars hade jag nog mått bättre av att aldrig träffat dig..

Hemskt men sant..