Många frågor men väldigt få svar ..

Mycket tankar, och otroligt mycket känslor, vet knappt ut eller in.. Och att jag hamnar i konstiga situationer är ju inte något ovanligt.. Trodde bara för en gångs skull att jag hittat rätt. Så bra jag mått nu dom senaste månaderna har jag inte mått på länge.. Sen innan min älskade älskade Colin! Visste inte ens att man kunde må så här bra efter de.. Men men. Livet kommer ikapp, och livet innan barnen allt det gamla kommer i kapp med stormsteg... Kanske dags Att ta tag i sig själv, tillåta sig må dåligt, börja berätta för andra vad man vill och behöver . Sen nu när jag eller Björn ska flytta, vem ska ha vad ? Vem flyttar? Hur ska vi ha barnen? Det är drygt att vara vuxen, att ta ansvar för 3 människor dag ut och dag in. Jag måste fixa de bästa för dom, att dom mår bra är prio ett i mitt liv, Alltid vart! Andrea , min älskade lilla tjej.. Så lugn och omtänksam :) bästa storasystern i hela världen! Bentley min virvelvind, finns ingen som kan hålla mig så sysselsatt, mitt älskade troll. Nea, min efterlängtade nea... Finns ingen som du! ❤️ Sen Colin, jag har vart med om dig! Så på det viset kan jag aldrig förlora dig. Jag har allt man egentligen kan önska sig.. Men känner ändå att det är något som fattas.. Jag är lycklig , men inte hel. Träffade en underbar kille, men det verkade inte riktigt funka, hoppas iaf på att man kan hålla det på kompis nivå.. Men vet inte . Tankarna finns ju där, och oavsett känns de ju som man gjorde något fel, eller fanns de ens något man kunde göra ? Aja, en erfarenhet rikare iaf :) Deppinlägg :) men ibland får de vara det...